Onsdag
För en vecka sen hade vi chefsmöte på jobbet, tydligen går det inte så bra just nu men det hade vi alla på känn iofs.
En fråga ställdes om hur lång tid vi hade kvar om det fortsätter i samma stil, jag antar att vi alla trodde att svaret skulle bli typ fem år, men nej då, ett år bidde det, men vi har hoppet kvar och ska det gå åt pipan så ska det gå med musik, med fanan högt.
Personligen har jag delade känslor i frågan, visst jag är lojal mot företaget och drar mitt strå till stacken, men det känns som att min enda utväg är vår avveckling.
En fråga ställdes om hur lång tid vi hade kvar om det fortsätter i samma stil, jag antar att vi alla trodde att svaret skulle bli typ fem år, men nej då, ett år bidde det, men vi har hoppet kvar och ska det gå åt pipan så ska det gå med musik, med fanan högt.
Personligen har jag delade känslor i frågan, visst jag är lojal mot företaget och drar mitt strå till stacken, men det känns som att min enda utväg är vår avveckling.
Jag skulle ha blivit vägbyggare istället, som bror min?